Vikten av att träna!
Vi har nog alla hört det eviga tjatet, både en och två gånger, om hur viktigt det är med träning. Faktum är att jag nog inte riktigt förstått HUR pass viktigt det faktiskt är med träning.
Under drygt ett år har jag mer eller mindre ständigt varit sjuk i återkommande halsinfektioner. När det var som allra värst i somras blev jag sjuk varannan vecka. Detta höll på att ta kol på mig. Förutom att jag varit sjuk en hel del, tog det både psykiskt och fysiskt stopp förra året i april. Jag var totalt utmattad och blev sjukskriven. Det har varit en hemsk resa men nu känner jag att jag äntligen är på rätt väg, även om jag fortfarande vissa dagar verkligen har noll ork och känner av en sjukdomskänsla.
Att konstant mer eller mindre vara eller känna sig sjuk har gjort att jag inte tränat något alls på väldigt länge. Jag har inte vågat börjat träna då jag varit rädd för att bli riktigt sjuk.Efter varje sjuktillfälle väntade jag och hoppades på att känna mig så pass frisk att jag kunde börja träna, detta inträffade aldrig utan jag hann bli sjuk igen. Efter mitt senaste sjukdomsskov i form av bihåleinflammation bestämde jag mig för att börja träna lite mjukt. Jag var övertygad om att det skulle hjälpa mig att må bättre och var precis vad kroppen behövde. Träningen är först och främst för att jag har problem med min rygg pga. en ridolycka men också för att ett träningspass ger mig en stund för mig själv där jag kan släppa allt runt om kring.
Jag började som sagt mjukt och försiktigt med olika softpass på Friskis för att sedan när dessa kändes för lätta gå på olika baspass istället. Och vet ni vad, jag har inte varit sjuk sedan dess. *Peppar, peppar*. Visst har jag ibland känt mig hängig och trött men har det inte känts för allvarligt har jag ändå gått på något pass och efteråt mått mycket bättre! Senast för någon veckan sedan kändes det dock som att kroppen sa ifrån och ville vila, jag lyssnade på kroppen och tog det lugnt tills jag kände mig bättre igen.
Och ja, nu har jag varit igång i ca 3 och en halv månad och mår klart mycket bättre även om jag fortfarande vissa dagar kan känna mig småsjuk. Det känns dock som att det mest är kroppen som inbillar sig och att det är min utmattning som spökar.
Det jag vill säga med detta inlägg är att motion, även den lugnaste sorten kan göra stor skillnad! Bara efter första träningspasset, på Friskis, så började min rygg kännas mycket bättre och även mitt mående. Min poäng är att det inte egentligen behövs mycket för att vi ska må bättre, bara vi kommer igång och rör på oss efter egen förmåga så gör det en enorm skillnad för välbefinnandet. Lyssna på kroppen, den vet faktiskt vad som är bäst!
Några positiva effekter av träning:
- Ökar energin och man känner sig piggare
- Motverkar depression, ångest och stress
- Fungerar anti-inflammatoriskt
- Immunförsvaret stärks
- Hjärnan påverkas genom att minne, inlärnings och koncentrationsförmågan förbättras
- Hjärtat stärks
- Sömnen förbättras
♥ Estelle
Vad bra att det funkat så bra för dig och att du verkligen verkar lyssna på din kropp också! :)
Jag tar promenader så mycket det går, inga powerwalks dock (om jag skulle ha den orken någon gång blir jag snabbt utmattad av det bara)
Att springa och annan tyngre träning har min kropp tyvärr inte klarat av sen jag blev allvarligt utmattad för nästan 13 år sedan!
Vilket känns väldigt sorgligt och tråkigt eftersom träning var en väldigt viktig del av mitt liv förr.
Men, all rörelse är ju bra och man får göra det man kan och försöka lyssna så mycket som möjligt på sin kropp i stället för sin hjärna.
Trackback
Jag håller med fullständigt! Efter att jag var sjuk försvann all min motivation, och när jag blivit bättre väntade jag på den perfekta stunden att börja träna igen, när jag skulle känna mig sugen och verkligen vilja starta. Efter en tid förstod jag att den nog inte skulle komma, så jag "tvingade" mig själv att börja lite smått igen. Och efter det kom lusten tillbaka och jag mådde så mycket bättre! Det gäller bara att börja någonstans och ge sig själv chansen att utvecklas i sin egen takt.